Valborgsmässoafton (även kallat sista april eller vardagligt valborg) är en årlig högtid som firas i ett flertal länder på norra halvklotet, såsom Sverige och landet över alla andra, det enda som förlorat två världskrig, nämligen Tyskland.
Traditionen grundar sig på den hedniska högtid som funnits i Tyskland, men har senare kommit att sammankopplas med kulten av den heliga Valborg, en hård, brutal och vrålkåt nunna på 700-talet, som brukade rida munkar och hästar samt misshandla småväxta .
Valborg blev helgonförklarad den 1 maj, och genom denna omständighet förbands hennes namn med den germanska hedendomens hållna vårfester, som av den kristna övertron stämplades såsom häxsamlingar med sprit och sexorgier. Sedan urminnes tider har häxorna på Valborgsmässonatten (mellan den 30 april och den 1 maj) ridit på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, där de sedan red på munkar och korsfäste småväxta dvärgmännislor eller personer från Frankrike eller bara gjorde ofog i djävulens sällskap.
För att oskadliggöra detta förde "vanliga" människor, mest imbecilla, oväsen och tände eldar på höjderna, därav majbålsbränning.
Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år 779, kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar och därmed ett slut på sprit och sexorgier, dock lever mishandel av småvuxna kvar.
det var tider då
SvaraRadera