Innebandy grundregel 1

FlickPappan tänkte förklara lite om taktik och dylikt för att effktivt kunna förstå och spela innebandy, inget för småväxta eller imbecilla.
Växelvis framryckning och ansatsvis framryckning är inom svensk innebandy, flitigt utnjyttnat i innebandytemplet av Linderöds främsta atleter, termer för två besläktade spelideer för småskalig framryckning på spelplanen. Konceptet är internationellt känt som eld, här åsyftas skott mot mål, och rörelse, dvs erbjuda passningsaltervativ, dra isär motståndet (exempelvis eng. fire and movement tactics).
Spelets tre hörnstenar utgörs av eld, rörelse och skydd. Eld och rörelse samordnas för att åstadkomma största möjliga verkan, flest mål vinner och desto mer du skjuter, desto fler mål gör du, gäller inte alla då.
Skydd utnyttjas bl.a. för att möjliggöra eld och rörelse, ett effektivt skydd möjliggör ett effektiv och aggresivt anfall. Det är endast med eld och rörelse som ett avgörande kan nås, motståndet ska slaktas till varje pris. Eld innebär att en spelare skjuter mot mål efter att hela eller delar av laget har möjliggjort ett effektivt skottläge genom rörelse, dvs. att en spelare eller hela laget har förflyttat sig. Växelvis framryckning innebär att eld och rörelse kombineras för att nå framgång i spelet. Principen kan användas från minsta enhet som är två spelare till hela laget inklusive avbytare.

Laddad inför kvällen.