torsdag 17 april 2014

Innebandy grundregel 2

FlickPappan utvecklar hur en effektiv framryckning inom innebandy går till, två rörelser är att föredra, växelvis framryckning och ansatsvis framryckning.
Växelvis framryckning innebär att laget som deltar i spelet är uppställt på linje och indelat i två eller flera grupper, (femmor, inte pengar). Gruppen eller femman som är inne på plan delas upp i två enheter, den ena enheten är statisk och beskjuter fienden med verkanseld genom att låta bollen röra sig extremt fort mellan sig, medan den andra enheten rycker fram, oftast 3-7 meter (beroende på motstånd och spelplanens storlek), och därefter intar eldställningar dvs. erbjuder ett passningsalternativ.
På given signal rycker den första enheten, (statiska) fram medan den andra enheten kvarstannar i sina eldställningar och beskjuter fienden med verkanseld genom att förflytta bollen mellan sig.
Den enhet som rycker fram fortsätter fram, vanligtvis 3-7 meter framför den statiska enheten, och intar därefter eldställningar. Sedan fortsätter framryckningen på samma sätt, tills ett effektivt och dödligt skottläge uppenbarar sig.
Detta förfaringssätt tillämpas oftast, då laget måste vinna mark på spelplanen eller dra sig tillbaka snabbt, ett effektivt skydd.

Ansatavis framryckning är lite mera defensiv, kan nyttjas vid t.ex. utvisningar dvs. färre aktörer på planen.
Den ena enheten passerar inte den framförvarande enheten i längdled som vid växelvis framryckning utan tar eldställning bredvid den framförvarande enheten och här låter bollen röra sig inom laget alternativt som försvarställning. Detta förfaringssätt används under kraftig motsåndsbeskjutning eller om motsåndet är övertaligt då det inte tillåts att resterande lagmedlemmar exponerar sig under för lång tid på spelplanen, effektiva byten.

Laget är redo.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar