Unik

Att vara unik är samma sak som att vara en Flickpappa. Jag har många kompisar, främst då damer eftersom män är mer säkra på sig själva, som trots deras redan vackra inre och yttre utseende fortfarande tvivlar på om de är snygga nog. De klagar på att deras fel gör att de känner sig fula och missnöjda, något som inte bekymrar en FlickPappa, eftersom jag är en naturlig skönhet.
Med åldern har det blivit lättare att bilda åsikt om yttre skönhet är viktigt eller inte, och jag känner stolthet i att jag faktiskt inte är så utseendefixerad.
Flickpappan har börjat inse att det finns en skönhet i det unika, det medfödda, det naturliga och karaktäristiska.
När jag träffar en person lägger jag större vikt vid hur de tänker, vilken historia de berättar och hur de känner inför SMS-frågor.
Hur många är det inte som talar om "den klassiska skönheten". Att vara en klassisk skönhet såsom FlickPappan, Errol Flynn, Ingrid Bergman m.fl. har idag utvecklats till att innebära att man som kvinna  ska ha ett litet bögansikte, med liten näsa och stora läppar, dvs. att alla ser likadana ut.
Vet inte riktigt vart jag vill komma med detta resonemanget, så det är bäst att jag slutar här med att säga, vill ni se en riktig skönhet, bortsett från mig, titta då på Heins Hallonen, där har många suktat i förtvilan.